twilightgrejer.se

Det här inlägget är början på ett projekt som jag har startat tillsammans med tjejerna på The Twilight Saga.se.

Ända sedan jag först läste Twilight-böckerna har jag hört från olika håll om olika misstag i den svenska översättningen, och skillnader jämfört med det engelska originalet.

Många av oss har bara läst böckerna på engelska, och har inte först varit medvetna om hur mycket översättningen skiljer sig från den ursprungliga texten.

Själv har jag egentligen inte förrän nyligen tittat närmare på den svenska översättningen, men när jag på en Twilight-träff fick höra att det skulle saknas ett helt stycke i epilogen av Om jag kunde drömma, kände jag att jag var tvungen att undersöka det närmare. Jag upptäckte till min stora förvåning ett par stora skillnader i översättningen redan på de två-tre första sidorna av epilogen.

Jag fick dessutom reda på, via ett inlägg från Nina i vårt forum, att de har ändrat citatet i början av boken.

Jag ska inte prata om hur arg eller frustrerad det här gör mig, för jag vill försöka hålla mig lugn och saklig, men för mig är det obegripligt. Därför skulle jag, alla på The Twilight Saga.se, och säkert alla av er vilja få svar på vad alla de här felen och skillnaderna beror på.

En del är helt uppenbart slarvfel, och en del har att göra med att det helt enkelt inte går att översätta rakt från ett språk till ett annat. Ibland måste man göra vissa förändringar för att bevara känslan.
Men frågan är om alla ställen där hela stycken saknas eller har lagts till, är misstag, eller om det är ett medvetet val? Och om det är ett medvetet val – varför har valet gjorts?

Detta skulle vi vilja ha svar på, och vi planerar att vidarebefordra frågan till förlaget, och förhoppningsvis översättaren, för att försöka få svar på våra frågor.

Vi kommer nedan att lista exempel på skillnader i översättningen som vi har hittat, för att ni ska få se exempel på vad vi menar. Detta är speciellt för er som kanske bara har läst böckerna på ena språket, och kanske inte är medvetna om hur stora skillnaderna bitvis är.

Vad vi nu behöver, är hjälp från er läsare! Vi har inte alla läst böckerna på båda språken, och alla av oss har inte böckerna på både svenska och engelska, så vi kan inte göra jämförelser helt själva.

Vad vi vill veta är om ni har exempel på skillnader ni har hittat, som ni har reagerat på; ställen där ni tycker att översättningen är felaktig. Vi har skapat en kategori enbart för detta inne på forumet, där vi kommer att samla allting.

Klicka er vidare in på forumet här. Klicka er därefter in på den bok ni hittat felen i. Läs igenom de fel som redan finns, och finns inte ert fel redan med, så klickar ni på ”Post reply” där ni skriver vad det står i den svenska boken, den engelska boken, och i vilket kapitel ni har hittat det. Ni behöver INTE vara medlemmar i forumet för att skriva om felen. Vi behöver er hjälp och öppnar forumet för alla, så ni kan vara totalt anonyma ifall ni vill!

Vi behöver er hjälp med det här! 

Klicka på more nedanför eller inläggets rubrik för att se exempel på skillnader som vi har hittat. Klicka här för att komma till The Twilight Saga.se:s inlägg om projektet.

Här är några exempel på skillnader som vi har hittat:

Fel eller skillnader i översättningen

Twilight – Om jag kunde drömma

Citatet i början av boken, det som kallas epigraf, har ändrats.

I den engelska har Stephenie valt ett citat från Första Mosebok. Det handlar om den förbjudna frukten, och har direkt koppling till bokomslaget:

But of the tree of knowledge of good and evil, thou shalt not eat of it; for in the day that thou eatest thereof thou shalt surely die. ~ Genesis 2:17

Detta är citatet i den svenska utgåvan:

Han vet vad i mörkret är, och hos honom bor ljuset. ~ Daniel 2:22

Kapitel 2: Som en öppen bok

Han kom inte alls, och jag blev mer och mer stressad.
Jag gick till biologin med stärkt självförtroende eftersom han inte dykt upp under hela lunchtimmen. Mike, som pratade om en golden retrievers egenskaper, gick troget vid min sida till lektionen. Jag höll andan vid dörren, men Edward Cullen var inte i biologisalen heller. Jag andades ut och satte mig på min plats. Mike följde efter mig och började redogöra för en nära förestående utflykt till stranden. Han dröjde sig kvar vid min plats tills klockan ringde. Då log han trånsjukt mot mig och gick och satte sig bredvid en tjej med tandställning och risigt, permanentat hår.

He didn’t come, and as time passed I grew more and more tense.
I walked to Biology with more confidence when, by the end of lunch, he still hadn’t showed. Mike, who was taking on the qualities of a golden retriever, walked faithfully by my side to class. I held my breath at the door, but Edward Cullen wasn’t there, either. I exhaled and went to my seat. Mike followed, talking about an upcoming trip to the beach. He lingered by my desk till the bell rang. Then he smiled at me wistfully and went to sit by a girl with braces and a bad perm.

Kapitel 22: Kurragömma

Du förstår, vampyren som var så enfaldigt fäst vid det här lilla offret bestämde sig för att din Edward var för svag för att formas. När den gamle förstod att jag var ute efter hans lilla vän, stal han henne från dårhuset där han arbetade – jag kommer aldrig att förstå mig på den fixering vissa vampyrer verkar ha vid er människor – och så fort han befriat henne var hon säker.

Chapter 22: Hide and Seek

You see, the vampire who was so stupidly fond of this little victim made the choice that your Edward was too weak to make. When the old one knew I was after his little friend, he stole her from the asylum where he worked I never will understand the obsession some vampires seem to form with you humans – and as soon as he freed her he made her safe.

Epilogue: An Occasion

“I’m not coming over anymore if Alice is going to treat me like Guinea Pig Barbie when I do,” I griped. I’d spent the better part of the day in Alice’s staggeringly vast bathroom, a helpless victim as she played hairdresser and cosmetician. Whenever I fidgeted and complained, she reminded me that she didn’t have any memories of being human, and asked me not to ruin her vicarious fun. Then she’d dressed me in the most ridiculous dress – deep blue, frilly and off the shoulders, with French tags I couldn’t read – a dress more suitable for a runway than Forks. Nothing good could come of our formal attire, of that I was sure. Unless…but I was afraid to put my suspicions into words, even in my own head. 
I was distracted then by the sound of a phone ringing. Edward pulled his cell phone from a pocket inside his jacket, looking briefly at the caller ID before answering.
”Hello, Charlie,” he said warily.
”Charlie?” I frowned
Charlie had been…difficult since my return to Forks. He had compartmentalized my bad experience into two defined reactions.  Toward Carlisle he was almost worshipfully grateful. On the other hand, he was stubbornly convinced that Edward was at fault – because, if not for him, I wouldn’t have left home in the first place. And Edward was far from disagreeing with him. These days I had rules that hadn’t existed before: curfews…visiting hours. 
Something Charlie was saying made Edward’s eyes widen in disbelief, and then a grin spread across his face.
”You’re kidding!” He laughed.
”What is it?” I demanded.

Epilog: En tillställning

“Jag tänker inte komma hit igen om Alice och Esme fortsätter behandla mig som en korsning mellan en försökskanin och en Barbiedocka”, muttrade jag.
Vår formella klädsel var inget gott omen, så mycket var jag säker på. Om inte… Men jag vågade inte sätta ord på mina misstankar, ens för mig själv.
I nästa ögonblick distraherades jag av en telefon som började ringa. Edward fiskade upp sin mobil ur innerfickan och kastade ett öga på skärmen innan han svarade.
”Hej, Charlie”, sa han avvaktande.
”Charlie?” Jag greps av panik.
Prövningen jag genomlidit två månader tidigare hade visat sig ha vissa varaktiga effekter. En av dem var att jag nu för tiden var hyperkänslig när det gällde människorna jag älskade. Jag hade bytt roll med Renée, åtminstone beträffande vår kommunikation – om hon inte besvarade mina mejl dagligen kunde jag inte slappna av förrän jag hade ringt henne, trotsa att jag visste att det var onödigt; hon var väldigt lycklig i Jacksonville.
Och varje morgon när Charlie åkte till jobbet sa jag adjö med överdriven nervositet.
Vaksamheten i Edwards röst hade en annan orsak. Charlie hade varit … svår sedan jag återvänt till Forks. Han hade reagerat på två helt skilda sätt på min svåra upplevelse. Mot Carlisle var han nästan vördnadsfullt tacksam, men han var envist övertygad om att Edward bar en stor skuld i det hela. Hade det inte varit för Edward, så skulle jag aldrig ha åkt hemifrån över huvud taget, resonerade han. Och Edward hade inga som helst invändningar. Nu för tiden hade jag regler att följa som aldrig existerat tidigare – utegångsförbud, besökstider … 
Edward sneglade på mig när han hörde oron i min röst. Hans ansikte var lugnt, vilket dämpade min plötsliga, oförnuftiga rädsla, men i hans ögon fanns spår av en besynnerlig smärta. Han förstod min reaktion och tog själv på sig ansvaret för varje liten förändring hos mig.
Någonting Charlie sa väckte honom ur hans dystra grubblerier. Han spärrade misstroget upp ögonen, vilket fick rädslan att suga tag i mig igen tills hans ansikte sprack upp i ett brett flin.
”Du skojar”!” Han började skratta.
”Vad är det?” frågade jag och började bli nyfiken.

“With Jasper, and Emmett … and Rosalie,” he admitted.
The feeling of comfort disappeared. There had been no progress with Rosalie, though I was on quite good terms with her sometimes husband. Emmett enjoyed having me around – he thought my bizarre human reactions were hilarious … or  maybe it was just the fact that I fell down a lot that he found so funny. Rosalie acted as if I didn’t exist.

“Med Jasper, Emmett … och Rosalie”, medgav han.
Det var den trösten. Jag hade inte gjort några som helst framsteg med Rosalie, även om jag kom ganska väl överens med mannen som ibland var hennes make. Emmett tyckte att jag var dråplig, medan Rosalie betedde sig som om jag inte existerade.

He sighed deeply. “I know. And you’re really that willing?”
The pain was back in his eyes. I bit my lip and nodded.
”So ready for this to be the end,” he murmured, almost to himself, “for this to be the twilight of your life, though your life has barely started. You’re ready to give up everything.”
”It’s not the end, it’s the beginning,” I disagreed under my breath.
”I’m not worth it,” he said sadly.

Han suckade djupt. “Jag vet. Och du vill verkligen göra det?”
Smärtan var tillbaka i hans ögon. Jag bet mig i läppen och nickade.
”Det är inte värt det”, sa han sorgset”

Författarens tack har ändrat utseende, och redigeraren av boken är inte med i listan.

Breaking Dawn – Så länge vi båda andas

 
Boktiteln
Så länge vi båda andas stämmer inte 
Borde vara: Så länge vi båda existerar

Förord

Jag hade haft fler nära döden-upplevelser än de flesta; det var ingenting jag någonsin vande mig vid.
Ändå kändes det på något sätt oundvikligt att jag skulle se döden i vitögat igen. Som om det faktiskt var mitt öde. Gång på gång hade jag lyckats undkomma, men den sökte alltid upp mig igen.
Men den här gången var det helt annorlunda.
När man älskade den som skulle döda den som skulle döda en, hade man…………

Preface

I’d had more than my fair share of near-death experiences; it wasn’t something you ever really got used to.
It seemed oddly inevitable, though, facing death again. Like I really was marked for disaster. I’d escaped time and time again, but it kept coming back for me.
Still, this time was so different from the others.
You could run from someone you feared, you could try to fight someone you hated. All my reactions were geared toward those kinds of killers – the monsters, the enemies.
When you loved the one who was killing you, it left you no options. How could you run, how could you fight, when doing so would hurt that beloved one? If your life was all you had to give your beloved, how could you not give it?
If it was someone you truly loved? 


Kapitel 3: Den stora dagen.

Vi hade bara bett mr Weber att göra en enda liten ändring, och han hade utan protester bytt ut raden “tills döden skiljer oss åt” mot det mer passande “så länge vi båda andas”

Chapter 3: Big Day

We’d asked Mr. Weber to make only one small change. He obligingly traded the line “till death do us part” for the more appropriate “as long as we both shall live”

Kapitel. 24 Överraskning

“Och vad beträffar doften, så kan jag inte påstå att jag saknar den. Minns du doften av de där fotvandrarna när vi var ute och jagade?
Heta svidande lågor slog upp i min strupe. “Åh”

Chapter. 24 Surprise

“And as for the scent, well, I couldn’t say I missed that. Do you remember the scent of those hikers on our hunt?”
“I’ve been trying very hard not to.”
“Imagine kissing that.”
My throat ripped into flames like pulling the cord on a hot-air balloon.
“Oh.”

Återigen: Klicka er vidare in på forumet här. Klicka er därefter in på den bok ni hittat felen i. Läs igenom de fel som redan finns, och finns inte ert fel redan med, så klickar ni på ”Post reply” där ni skriver vad det står i den svenska boken, den engelska boken, och i vilket kapitel ni har hittat det. Ni behöver INTE vara medlemmar i forumet för att skriva om felen. Vi behöver er hjälp och öppnar forumet för alla, så ni kan vara totalt anonyma ifall ni vill!

Det här inlägget postades Saturday, February 27th, 2010 at 15:25 och finns i Bloggen, Böcker. Du kan följa kommentarerna i detta inlägg genom RSS 2.0 feed. Du kan lämna en kommentar, eller länka från din hemsida/blogg.